Förklaring
leverantörer, placering, trafikföretag, ägare
littera, typ, vagndata

Littera
Flera städer och trafikföretag hade egna interna littereringssystem för sina fordon. Vissa städer som Köpenhamn, Helsingfors osv använder sig ej av något littereringssystem.

stad motorvagn släpvagn hästspv. trådbuss buss tunnelvagn Göteborg M, Mb2 S, Sb2 H T B - Norrköping M - - - - - Helsingborg A-F S - - - - Malmö A-H T - - S - Odense - A-E - - - - Oslo B, E, SL, SM ST - E - C, T Stockholm A B, BC3, C4 - F H C

1) för buss gäller: diesel-, gas- och bensinbuss
2) b = boggie
3) BC = halvöppna släpvagnar 1912-1947
4) C = öppna släpvagnar 1912-1947

Där littera saknas, används följande förkortningar:

• (hsv) = hästsspårvagn
• (ht1) = hästspårvagn, täckt, en häst
• (ht2) = häststpårvagn, täckt, två hästar
• (hö1) = hästspårvagn, öppen, en häst
• (hö2) = hästspårvagn, öppen, två hästar
• (lok) = lokomotiv
• (mv) = motorvagn
• (sb) = släpbuss
• (sv) = släpvagn
• (tb) = trådbuss
• (vv) = verkvagn
• (ör) = övrigt rälsfordon
• (öv) = övrigt vägfordon

Typ
Typen beskrivs enligt den standard som redovisas i spårvägsböcker från Blickpunkt Strassenbahn, t ex 2xZR.

• 2x = 2-axlig vagn (siffran står för antal axlar)
• 4x = 4-axlig vagn
• ZR = tvåriktningsvagn (Zweirichtung)
• ER = enriktningsvagn (Einrichtungswagen)
• Gel = ledvagn (Gelenkwagen)
• NfV = 100% låggolvsvagn (Niederflur)
• NfT = delvis låggolvsvagn
• NfM = Låggolvsmittdel

Vagndata
Beträffande vagndata gäller följande generella regler: Höjden anges, i förekommande fall över neddragen strömavtagare. Beträffande längden så anges fordonets minsta möjliga längd, dvs över koppel i dess mest infällda läge, över buffertar eller buffertbalkar om dessa sticker ut längre än kopplet. Spårvidden för rälsfordon är där ej annat anges spårvidden 1435 mm. Driftspänningen för elektriska fordon är där ej annat anges 500-700 V=.

Dörrordning
Dörrordning anges enligt 0-000-0. Från vänster betyder siffrorna: antal dörrar framför framaxeln, antal dörrar omedelbart bakom framaxeln, antal dörrar mitt på vagnen, antal dörraromedelbart framför bakaxeln och antalet dörrar bakom bakaxeln. Bindesträcken betyder således hjulaxlarna (boggierna). Framaxeln på en tvåriktingsfordon är alltid axeln närmast A-änden. V framför siffergruppen betecknar dörrar på vänster sida, H dörrar på höger sida.

Färg
I de fall olika färgfält förekommer, anges dessa nedifrån och upp.

Driftsklass
De svenska museifordonen är med tanke på driftsdugligheten klassade i fyra klasser enligt följande:

Klass I:	Fordon som är klara för trafik.
Klass II:	Fordon klara för trafik men i behov av smärre arbeten.
Klass IIB	Fordon klara för trafik efter smärre arbeten.
Klass III:	Fordon som fordrar stora reparationer för att bli driftsdugliga.
Klass IV:	Fordon som fordrar helrevision.

Bevarandeklass
För svenska rälsfordon har en museal klassning skett, klasserna 1, 2 och 3, där de två förstnämnda är museivagnar.

Klass 1 omfattar 14 vagnar och innehåller representanter för de ur historisk synpunkt viktigaste stegen i den svenska spårvagnens utveckling. Denna del av vagnparken bör hållas samlad i riksmuseet (läs Malmköping) och inte komma ifråga för långvariga utlåningar eller depositioner vid andra spårvägar eller museer. Kort utlåningar, exempelvis i samband med jubileer eller invigningar bör dock vara möjliga.

Klass 2 innehåller vagnar som representerar övriga steg i spårvagnens utveckling. I riksmuseet skall dessa vagnar tillsammans med vagnar i klass 1 kunna visa: